Testosteron – och varför det är bra för dig

Testosteron. Det dyker upp överallt, i träningssnack, hälsopoddar och rubriker om manlighet. Ofta kallas det “det manliga hormonet” och kopplas direkt till muskler och styrka. Men grejen är att det bara är en liten del av sanningen.

I den här guiden gör vi en djupdykning kring ämnet – allt från var hormonet bildas, till vad som händer när nivåerna förändras och hur du kan stötta din egen testosteronproduktion.

Vad är testosteron?

Testosteron är en typ av steroidhormon som hör till androgenerna, de manliga hormonerna. Men det finns hos både män och kvinnor, fast i olika mängder.[1]

Hos män produceras det främst i testiklarna, och mer specifikt i leydigcellerna. Dessa stimuleras av det luteiniserande hormonet (LH).[2] Dessutom så tillverkas en liten mängd testosteron i binjurarna.

Hos kvinnor produceras det i äggstockarna och binjurarna, fast i betydligt mindre doser.[3] Och även om testosteron ofta kallas “det manliga hormonet” har det alltså viktiga funktioner hos båda könen.

Vilken funktion har testosteron i kroppen?

Så, vad gör testosteron för den manliga kroppen egentligen? Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste funktionerna:

  • Könsorgan: Under puberteten styr testosteron utvecklingen av penis och testiklar.[4]
  • Mörkare röst: Minns du hur rösten kunde börja “knaka” i tonåren? Det var testosteronet som låg bakom. Hormonet gör att struphuvudet växer[5] och adamsäpplet blir mer framträdande, vilket gör att rösten får en djupare klang.
  • Sexlust: Testosteron påverkar även sexlusten. Hormonet har en central roll i mannens sexualdrift[6] och kan påverka både intimitet och välmående i vardagen. När nivåerna sjunker märks det ofta just här först.
  • Skäggväxt och kroppsbehåring: Testosteron är det som gör att män börjar få skägg och mer hår på kroppen än kvinnor. När puberteten kickar in reagerar hårsäckarna och börjar producera grövre, mörkare hårstrån.[7] Sen är det generna som bestämmer resten – vissa får helskägg snabbt, andra får mest några strån på hakan.
  • Muskel- och bentillväxt: Hormonet påverkar kroppens förmåga att bygga muskler och hålla skelettet starkt.[1]
  • Fertilitet hos män: Testosteron har också en direkt koppling till mannens fertilitet.[4] Hormonet styr bland annat produktionen av spermier i testiklarna. Om nivåerna blir för låga kan det påverka både spermiekvalitet och förmågan att få barn.
  • Humör och energi: Balansen i testosteron kan också påverka hur du mår psykiskt, motivation, ork och livsglädje.[8]

Kort sagt: testosteron är inte bara ett “gymhormon” eller något som rör sexlusten. Det påverkar hela kroppen, allt från humör och energi till fertilitet hos män.

decorative image

Testosteron hos kvinnor

Trots att detta hormon produceras i betydligt mindre mängder hos kvinnor har det flera centrala funktioner. Så, vad gör testosteron i kvinnokroppen? Det bidrar bland annat till[9][10]:

  • Sexuell lust
  • Muskelstyrka
  • Bentäthet

Det påverkar också signalsystemen i hjärnan – alltså hur vi känner oss, vår motivation, energinivå och till och med humöret. När balansen rubbas märks det ofta i vardagen – kanske i form av trötthet, svagare ork eller humörförändringar.[11]

Testosteron samspelar med östrogen och progesteron. Tillsammans hjälper de till att behålla den hormonella balansen i kvinnokroppen. När nivåerna förändras kan det därför påverka mycket – allt från ämnesomsättningen till hur lätt (eller svårt) det är att behålla muskelmassa.[10]

Hur mycket testosteron är normalt?

Testosteronnivåerna förändras naturligt med åldern hos män. Under 20- och 30-årsåldern ligger de ofta som högst, och därefter sker en gradvis minskning för de flesta män.

Det är en del av kroppens naturliga resa och påverkas både av livsstil, genetik och hur mycket av hormonet som är “aktivt” i kroppen.[12] Det är här det blir lite klurigt. För “normalt” kan variera mycket från person till person. Därför används referensvärden mer som riktlinjer än som fasta gränser, varje individ har sin unika balans.

decorative image

I Europa används ofta följande riktlinjer för total testosteron hos män[13]:

  • Under 8 nmol/L: anses lågt.
  • 8–12 nmol/L: gråzon, där man även tittar på symtom, SHBG och fritt testosteron.
  • Över 12 nmol/L: brukar ses som normalt.

Totalt testosteron hos män – ålder

Ålder (år)
20–29
Typiskt spann (nmol/L)
ca 10–30
Ålder (år)
30–39
Typiskt spann (nmol/L)
ca 9–29
Ålder (år)
40–49
Typiskt spann (nmol/L)
ca 8–27
Ålder (år)
50–59
Typiskt spann (nmol/L)
ca 7–26
Ålder (år)
60–69
Typiskt spann (nmol/L)
ca 6–24
Ålder (år)
70+
Typiskt spann (nmol/L)
ca 5–23

Viktigt att veta om testosteronvärden är att de kan skilja sig åt mellan länder. I Sverige anger laboratorier som Unilabs[14] ofta lägre gränser (ca 5,7–26 nmol/L för män 21–49 år) jämfört med den stora internationella studien av Travison et al. 2017[15], där intervallet för unga män (19–39 år) var ca 9,2–31,8 nmol/L.

Skillnaden beror på olika mätmetoder och vilken befolkning man utgår ifrån. Det betyder att ett värde som räknas som normalt i Sverige ibland kan ses som lågt internationellt.

När det gäller kvinnor anger svenska referenser följande normala testosteronnivåer[16]:

  • 20–49 år: 0,3–1,7 nmol/L
  • 50 år och äldre: 0,1–1,4 nmol/L

Om du misstänker att du har lågt testosteron kan du testa nivåerna via läkare eller genom ett enkelt testosterontest online.

Hur mäts testosteronnivåer?

Om du misstänker att dina testosteronnivåer är ur balans kan vården ta ett enkelt blodprov hos läkaren för att utreda läget.

Det vanligaste i klinisk praxis är att mäta totalt testosteron (i serum)[17], det vill säga både bundet och fritt testosteron. Totalt testosteron inkluderar:

  • Bundet testosteron (bundet till SHBG och albumin)[18]
  • Fritt testosteron (den lilla andel, ca 1–3 %, som är biologiskt aktiv)[19]

Eftersom fritt testosteron är den biologiskt aktiva formen kan det vara motiverat att mäta eller beräkna fritt testosteron när:

  • SHBG-nivåer är onormala (t.ex. vid övervikt, metabola eller hormonella tillstånd)
  • Tecken inte stämmer överens med totala testosteronnivåer

I praktiken görs alltså oftast:

  • Totalt testosteron (fastande morgonprov, helst före klockan 10)[14]
  • Komplettering med fritt testosteron (antingen direktmätning eller beräknat via formler) vid behov.

När börjar testosteronnivåerna sjunka?

Runt 30–35 årsåldern börjar testosteronet ofta sakta sjunka. Det sker gradvis, ungefär 1–2 % per år.[12]

Hur snabbt och hur mycket testosteron du förlorar varierar från man till man. Denna nedgång fortsätter under resten av livet.

Problemet? Många märker det först i 40–50-årsåldern, när tröttheten smyger sig på, musklerna inte byggs lika lätt och sexlusten känns lägre. Det är en naturlig del av åldrandet, men kan också påverkas av din livsstil.[20]

Nivåerna kan påverkas av flera saker:

  • Ålder: nivåerna sjunker naturligt med åldern.
  • Kost och livsstil: låga nivåer av viktiga näringsämnen som zink, magnesium och vitamin B6.[21] Även faktorer som övervikt och stress kan pressa ned nivåerna.
  • Vikt: övervikt kan påverka testosteronnivåerna negativt.[22]
  • Sömn: för lite sömn är en vanlig bov till låga nivåer.[12]
  • Skador eller andra hälsorelaterade saker: till exempel på testiklarna.[12]

Hur märks låga testosteronnivåer?

När testosteronet sjunker mer än vanligt kan kroppen börja signalera detta på olika sätt. Vanliga tecken kan vara[1][22]:

  • Minskad energi och ork
  • Låg sexlust
  • Svårare att bygga muskler
  • Humörsvängningar eller nedstämdhet
  • Sämre sömn

LÄS ÄVEN: 11 symptom på lågt testosteron

Ibland pratar man till och med om “övergångsåldern för män”[23], en period där hormonerna gradvis förändras, ungefär som kvinnors klimakterium.

Vill du läsa mer? Övergångsåldern för män

Hur ökar man testosteron på naturlig väg?

Det finns faktiskt en hel del man kan göra själv för att öka testosteronet. Här är några tips:

  • Träna styrka: att träna musklerna är rena signalen för kroppen att producera mer testosteron.[24]
  • Sov ordentligt: kroppen producerar mycket av hormonet under djupsömnen.[12]
  • Ät varierat: särskilt mat rik på zink och magnesium, som bidrar till normala testosteronnivåer, samt vitamin B6 som bidrar till att reglera hormonell aktivitet.[12] En del väljer även kosttillskott som ZMA, en kombination av just zink, magnesium och B6 – för att göra det enkelt att få i sig rätt mängder.
  • Håll vikten: övervikt kan påverka hormonnivåerna och leda till att testosteronnivåerna faller.[12]

LÄS ÄVEN: Så ökar du testosteronet naturligt

Exempel på livsmedel som hjälper? Ostron (zink), spenat (magnesium), kyckling och fisk (B6). Här hittar du fler tips på mat som boostar testosteron.

Testosterontillskott: Vad gäller?

Här är det viktigt att skilja på två saker:

  • Kosttillskott
  • Läkemedelsbaserad behandling

Kosttillskott

Du har nog hört talas om “testoboosters”,[25] tillskott med vitaminer, mineraler eller växtextrakt som hjälper till att stödja din egen testosteronproduktion. Det är helt lagligt så länge produkterna inte innehåller läkemedelssubstanser eller dopingklassade ämnen som DHEA.

Tips! Ett smart sätt att kolla upp ingredienserna är att jämföra dem med Antidoping Sveriges lista.[26]

decorative image

Ett exempel på testosterontillskott som stödjer produktionen är TestoBalance.

Läkemedelsbaserad behandling

Här pratar vi om receptbelagda behandlingar[27] – till exempel testosteron­gel eller injektioner. Det är inget man tar på vinst och förlust, utan bara när en läkare konstaterat höga symptom och mätt låga nivåer via blodprov.

LÄS ÄVEN: Testosteronbehandling (TRT) för män

Vem kan ta testosterontillskott?

I första hand är det för dig som vill stötta kroppen när nivåerna börjar sjunka naturligt, ofta kring 30–35 årsåldern. Du har kanske börjat uppleva mindre energi i vardagen, en lägre sexlust och att du har svårare att bygga muskler.

Men viktigt: om du har besvär som rör prostata eller hormoner bör du alltid rådgöra med läkare innan du använder testosterontillskott.

Ett bra första steg kan vara att göra ett testosterontest online och därefter gå vidare till blodprov hos din läkare om det behövs.

Sammanfattning

Så, vad är testosteron? Kort sagt ett livsviktigt hormon för både kropp och själ. Det styr allt från muskler och sexlust till fertilitet och välmående.

Att nivåerna sjunker med åldern är naturligt, men det finns mycket du kan göra själv för att stötta kroppen. Och känner du oro? Då är det klokt att testa nivåerna och prata med en läkare.

Vanliga frågor om testosteron (FAQ)

Vad är testosteron bra för?

Testosteron är bra för flera viktiga funktioner i kroppen. Hormonet påverkar sexlust både hos män och kvinnor, och hos män spelar det även en central roll för spermieproduktion och fertilitet. Det bidrar också till muskelstyrka, bentäthet, energi, motivation och humör.

Vad är normala testosteronnivåer?

Normala testosteronnivåer skiljer sig tydligt mellan män och kvinnor. Hos män ligger spannet ungefär mellan 8–30 nmol/L, där nivåerna är som högst i 20-årsåldern och gradvis sjunker med åldern. Hos kvinnor är nivåerna lägre: ungefär 0,3–1,7 nmol/L i åldern 20–49 år, och omkring 0,1–1,4 nmol/L efter 50 års ålder.

Tänk på att referensvärden kan variera något mellan olika länder och laboratorier.

Vad kan jag göra åt lågt testosteron?

Det du kan göra åt lågt testosteron börjar med livsstilen. Regelbunden träning, näringsrik mat, god sömn och stresshantering kan göra stor skillnad. Ibland kan även kosttillskott vara ett alternativ, och om besvären kvarstår är det bra att prata med en läkare för att få vägledning.

Finns det livsmedel som ökar testosteron?

Ja, det finns livsmedel som kan stödja testosteronproduktionen. Exempel är ostron, nötter, spenat, ägg och fisk. De innehåller viktiga näringsämnen som zink, vitamin D och omega-3, vilka är kopplade till hormonell balans.

När ska jag kontakta läkare gällande testosteron?

Du ska kontakta läkare gällande testosteron om du upplever tecken på trötthet, låg sexlust eller nedstämdhet som pågår under en längre tid. Om dessa besvär påverkar din vardag kan en läkare hjälpa dig att ta blodprov och bedöma om det finns behov av behandling eller vidare utredning.

Källhänvisningar

  1. Cleveland Clinic (2022). Testosterone: What It Is, Function & Levels. Cleveland Clinic. Hämtad 16 september 2025, https://my.clevelandclinic.org/health/articles/24101-testosterone
  2. Cleveland Clinic (2022). Luteinizing Hormone (LH): Levels, Function & Tests. Hämtad 16 september 2025, https://my.clevelandclinic.org/health/body/22255-luteinizing-hormone
  3. Burger, H. G. et al. (2002). Androgen production in women. Fertility and Sterility, 77(3), 593-603. Hämtad 16 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12007895/
  4. Miah, S., & Bansal, D. (2023). Physiology, Testosterone. StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing. Hämtad 16 september 2025, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK526128
  5. Wikipedia (2025). Testosteron. Wikipedia. Hämtad 16 september 2025, https://sv.wikipedia.org/wiki/Testosteron
  6. Corona, G. et al. (2014). Testosterone supplementation and sexual function: a meta-analysis. J Sex Med, 11(6), 1577–1592. Hämtad 16 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24821149/
  7. Randall, V.A. (2008). Androgens and hair growth. Dermatologic Therapy, 21(5), 314–328. Hämtad 16 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18844707/
  8. Snyder, P.J. et al. (2016). Effects of Testosterone Treatment in Older Men. The New England Journal of Medicine, 374(7), 611–624. Hämtad 16 september 2025, https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1506119
  9. Islam, R.M. et al. (2019). Safety and efficacy of testosterone for women. Lancet Diabetes Endocrinol, 7(10), 754–766. Hämtad 16 september 2025, https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9331845/
  10. Läkartidningen (2020). Testosteron värdefullt för kvinnor. Läkartidningen. Hämtad 16 september 2025, https://lakartidningen.se/vetenskap/testosteron-vardefullt-for-kvinnor-brndash-brist-kan-behova-substitueras/
  11. Parish, S.J. et al. (2019). ISSWSH Clinical Practice Guideline for the Use of Systemic Testosterone in Women. J Sex Med, 16(9), 1336–1349. (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31353194/)Hämtad 16 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31353194/
  12. Cleveland Clinic (2022). Declining Testosterone Levels: When to Talk to Your Doctor. Hämtad 16 september 2025, https://health.clevelandclinic.org/declining-testosterone-levels
  13. European Association of Urology (EAU). (2025). Guidelines on Male Hypogonadism. Hämtad 25 september 2025, https://uroweb.org/guidelines/male-hypogonadism
  14. Region Skåne (2025). S-Testosteron – Klinisk kemi. Anvisningar.se. Hämtad 16 september 2025, https://anvisningar.se/Anvisningar/Klinisk-kemi/T/S--Testosteron/
  15. Handelsman, D.J., & Wartofsky, L. (2017). Requirement for mass spectrometry sex steroid assays in the Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 102(1), 1–3. Hämtad 16 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28324103/
  16. Karolinska Universitetssjukhuset (2025). Testosteron (S). Karolinska Universitetssjukhuset, Klinisk kemi. Hämtad 16 september 2025, https://www.karolinska.se/pta/klinisk-kemi/testosteron-s-/
  17. MedlinePlus (2023). Testosterone Levels Test. U.S. National Library of Medicine. Hämtad 16 september 2025, https://medlineplus.gov/lab-tests/testosterone-levels-test/
  18. Goldman, A.L., et al. (2017). A Reappraisal of Testosterone's Binding in Circulation. Endocrine Reviews, 38(4), 302-339. Hämtad 17 september 2025, https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6287254/
  19. Vermeulen, A., Verdonck, L., & Kaufman, J.M. (1999). A critical evaluation of simple methods for the estimation of free testosterone in serum. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 84(10), 3666–3672. Hämtad 17 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10523012/
  20. Yeap, B.B., Wu, F.C.W., & Grossmann, M. (2024). Age-related testosterone decline: Mechanisms and implications. Aging Medicine, 7(5), 193–205. Hämtad 23 september 2025, https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11562514/
  21. Wrzosek, M., et al. (2020). The causes of adverse changes of testosterone levels in men. Expert Review of Endocrinology & Metabolism, 15(5), 355–362. Hämtad 23 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33076711/
  22. 1177 Vårdguiden. (u.å.). Brist på testosteron. Hämtad 24 september 2025, https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hormoner/brist-pa-testosteron/
  23. Mayo Clinic Staff. (2025, 26 mars). Male menopause: Myth or reality? Hämtad 23 september 2025, https://www.mayoclinic.org/healthy-lifestyle/mens-health/in-depth/male-menopause/art-20048056
  24. D’Andrea, S., et al. (2020). Endogenous transient doping: physical exercise acutely increases testosterone levels - results from a meta-analysis. Journal of Endocrinological Investigation, 43(10), 1349-1371. Hämtad 23 september 2025, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32297287/
  25. Lazarev, A., & Bezuglov, E. (2021). Testosterone Boosters Intake in Athletes: Current Evidence and Further Directions. Endocrines, 2(2), 109–120. Hämtad 23 september 2025, (https://www.mdpi.com/2673-396X/2/2/11
  26. Antidoping Sverige. (u.å.). Antidoping Sverige. Hämtad 23 september 2025, https://www.antidoping.se/
  27. American Academy of Family Physicians. (2017). Testosterone Therapy: Review of Clinical Applications. American Family Physician, 96(7), 441–449. Hämtad 24 september 2025, https://www.aafp.org/pubs/afp/issues/2017/1001/p441.html