PMS – vad det är, symtom och vad du kan göra

Vad betyder PMS?

PMS är en förkortning av premenstruellt syndrom – ”premenstruell” betyder före mens. Det är samlingsnamnet för de psykiska och kroppsliga besvär som många får under dagarna innan mensen börjar och som avtar när blödningen kommer. I vardagligt tal säger man ofta att man ”har PMS” eller är ”PMS:ig”.

Vad är PMS?

PMS innebär att humöret och måendet förändras på ett återkommande sätt i den senare delen av menscykeln, ofta tillsammans med kroppsliga besvär. Det som skiljer PMS från andra besvär är mönstret: symtomen kommer efter ägglossningen, försvinner när mensen börjar och är borta en tid efter mensen – varje cykel.

Många har lätta förändringar före mens. När besvären påverkar vardagen, relationerna eller arbetet talar man om PMS. Hur mycket besvär man får varierar mellan olika personer och kan också skilja sig från månad till månad. Det är vanligast att besvären blir tydliga efter 30 års ålder, och de kan bli svårare efter graviditet.

När har man PMS?

PMS brukar börja upp till en vecka före mens och minska eller försvinna när mensen kommer. Symtomen kan finnas kvar de första två–tre dagarna av blödningen. En del får besvär redan vid ägglossningen, och hos vissa pågår de hela perioden från ägglossningen fram till mens – alltså upp till två veckor. I en cykel på 28 dagar betyder det ungefär dag 14–28.

Vilka symtom ger PMS?

Ingen har alla symtom, och mönstret är personligt. Det som är typiskt är att besvären kommer och går i takt med cykeln.

Varför får man PMS?

Man vet inte exakt varför vissa får PMS. Forskarna tror i stället att vissa är extra känsliga för de normala hormonsvängningarna – särskilt för de ämnen som bildas när progesteronet bryts ner. Progesteronet stiger efter ägglossningen och sjunker igen inför mens om man inte blir gravid. Ämnena påverkar hjärnan och kan på så sätt påverka humöret.

Eftersom besvären hänger ihop med ägglossningen försvinner PMS när man kommer i klimakteriet och slutar få mens.

Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?

PMDS – premenstruellt dysforiskt syndrom (på engelska PMDD) – är en svår form av PMS där de psykiska symtomen dominerar. Nedstämdheten, ångesten och irritationen kan vara lika starka som vid en depression, men avtar när mensen kommer och är oftast helt borta efter den. Ungefär tre till fem procent av alla som har regelbunden mens har PMDS.

För diagnosen PMDS ska minst fem symtom finnas under de flesta cykler, varav minst ett är tydligt humörrelaterat – som nedstämdhet, ångest, humörsvängningar eller irritation – och besvären ska påverka livet påtagligt. PMDS påverkar ofta relationer, arbete och socialt liv och är ett medicinskt tillstånd som behöver behandling, inte något man ska stå ut med.

Varför kan PMS bli värre i förklimakteriet?

Många märker att PMS blir starkare i 40-årsåldern. I förklimakteriet svänger östrogenet kraftigare, ägglossningen blir oregelbunden och cyklerna ändrar längd. Det gör att besvären kan bli intensivare, komma oftare eller vara svårare att förutse. Sömnproblem och vallningar kan dessutom förstärka irritation och trötthet. Läs mer i Förklimakteriet – första tecknen, ålder och hur länge det varar.

Vad kan man göra åt PMS?

Det som hjälper är olika för olika personer, så det kan vara värt att prova sig fram. Det här brukar hjälpa:

• Rör på dig regelbundet – träning och rörelse kan lindra besvären.
• Sov tillräckligt och försök hålla regelbundna sovtider, även veckan före mens.
• Ät bra mat och ät regelbundet, med frukost, lunch, middag och mellanmål.
• Märk vad som påverkar dig – en del mår sämre av alkohol eller mycket koffein dagarna före mens.
• Minska stressen och planera in avslappning, till exempel yoga, mindfulness eller promenader.
• Följ din cykel i en kalender eller app. När du vet när besvären kommer blir de lättare att förbereda sig för – och en dagbok i två–tre cykler hjälper vården att ställa rätt diagnos.
• Berätta för dina närmaste när det är dags, så att de kan förstå och stötta.

Vilken behandling finns för PMS och PMDS?

Räcker inte egenvården finns hjälp att få. Samtalsstöd, avslappningsträning och KBT kan hjälpa många. Vid PMDS är den vanligaste behandlingen ett receptbelagt antidepressivt läkemedel (escitalopram, ett SSRI-preparat), som vid PMDS oftast hjälper inom något dygn och tas bara under den period man har besvär. P-piller som stoppar ägglossningen kan också hjälpa, men en del blir sämre av hormonella preventivmedel. Ett annat receptbelagt alternativ är det vätskedrivande läkemedlet spironolakton. Vilken behandling som passar avgör läkaren tillsammans med dig.

När ska man söka vård för PMS?

• När PMS påverkar din vardag, ditt arbete eller dina relationer negativt.
• När du misstänker PMDS – svår nedstämdhet, ångest eller irritation före mens.
• När besvären inte går över efter mensen – då kan det vara något annat, som depression eller en sköldkörtelrubbning.
• När mensen samtidigt har blivit mycket oregelbunden, riklig eller smärtsam.

Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekolog. Unga kan vända sig till en ungdomsmottagning. Om du undrar om dina besvär kan ha med hormonerna i övrigt att göra kan du läsa Hormonell obalans hos kvinnor – tecken, orsaker och tester.