Kortisol – stresshormonet: vad det gör, symtom och mätning

Vad är kortisol?

Kortisol är ett steroidhormon som tillverkas i binjurebarken, det yttre lagret av binjurarna som sitter ovanpå njurarna. Det kallas ofta stresshormonet, eftersom halten stiger när kroppen ställer om för att hantera en påfrestning – men kortisol behövs varje dag, även när du inte är stressad.

Produktionen styrs av den så kallade HPA-axeln: hypotalamus i hjärnan signalerar till hypofysen, som i sin tur skickar hormonet ACTH till binjurarna. När kortisolhalten är tillräcklig bromsar kortisolet själv signalerna uppåt. Det är ett självreglerande system som håller nivån inom ett normalt spann.

Vad gör kortisol i kroppen?

• Energi: kortisol hjälper till att höja blodsockret genom att frigöra energi från lever, muskler och fettväv – bränsle för hjärna och muskler när det behövs.
• Blodtryck och cirkulation: hormonet bidrar till att hålla blodtrycket stabilt.
• Immunförsvaret: kortisol dämpar inflammation, vilket är skälet till att syntetiskt kortison används som läkemedel.
• Vakenhet och dygnsrytm: den höga morgonnivån hjälper kroppen att vakna och komma igång.

Vid akut stress samverkar kortisol med adrenalin: puls och andning ökar, blodsockret stiger och uppmärksamheten skärps. Det är en ändamålsenlig reaktion som ska klinga av när påfrestningen är över.

Hur varierar kortisol under dygnet?

Kortisol följer en tydlig dygnsrytm. Halten är som högst på morgonen och som lägst runt midnatt. Under den första halvtimmen till timmen efter uppvaknandet stiger den dessutom snabbt – ett fenomen som kallas kortisolets uppvakningssvar (cortisol awakening response). Under dagen sjunker nivån sedan successivt.

Ovanpå rytmen kommer tillfälliga toppar vid till exempel träning, en stressig situation, sjukdom eller dålig sömn. Det är därför ett enstaka kortisolvärde säger så lite: samma person kan ha mycket olika värden beroende på klockslag och vad som hänt den dagen.

Vilka är symtomen på högt kortisol?

Här är det viktigt att skilja mellan två saker. Vid långvarig stress kan kortisolets rytm förändras, och många upplever trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och irritation. De symtomen är vanliga, men de beror på stressen som helhet och inte på ett mätbart ”för högt kortisol”. Mer om det i Stress – symtom och vad du kan göra.

Sjukligt högt kortisol under lång tid kallas Cushings syndrom. Den vanligaste orsaken är långvarig behandling med kortisonläkemedel. Betydligt ovanligare är tumörer i hypofysen eller binjurarna. Tecken som kan förekomma är:

• viktuppgång med fett runt magen, i nacken och ett runt ansikte
• blåröda bristningar i huden, tunn hud och lätt att få blåmärken
• högt blodtryck och förhöjt blodsocker
• muskelsvaghet, särskilt i lår och överarmar
• trötthet, nedstämdhet och sömnstörningar

Har du flera av dessa tecken ska du kontakta en vårdcentral. Använder du kortisonläkemedel ska du inte ändra eller sluta med dem på egen hand, utan prata med din läkare.

Hur vet man att man har kortisolbrist?

Kortisolbrist, eller binjurebarksvikt, är ovanligt. Den mest kända formen är Addisons sjukdom, där binjurarna inte tillverkar tillräckligt med kortisol och aldosteron – i Europa oftast för att immunförsvaret skadat binjurebarken. Brist kan också uppstå om man slutar tvärt med kortison efter lång tids behandling. Enligt 1177 kan symtomen vara:

• trötthet och svaghet som smyger sig på
• dålig aptit och viktnedgång
• lågt blodtryck och yrsel när du reser dig
• sug efter salt mat
• mörkare hud, till exempel i handflatornas linjer, på knogar och ärr
• ont i magen, muskler eller leder och diarré

Diffus trötthet beror mycket sällan på kortisolbrist. Vanligare orsaker går vi igenom i Kosttillskott mot trötthet.

Hur mäter jag kortisolnivåer?

Kortisol mäts i vården när läkaren misstänker en sjukdom i binjurar eller hypofys, inte för att bedöma vardagsstress. Vanliga metoder är:

• Blodprov, oftast på morgonen när nivån är som högst.
• Salivprov sent på kvällen, när nivån normalt ska vara låg – används vid misstanke om Cushings syndrom.
• Dygnsurin, där all urin under ett dygn samlas in.
• Hämnings- eller stimuleringstest, där man ger ett läkemedel och mäter hur kortisolet svarar.

Ofta behövs flera prover och tester innan läkaren kan dra en slutsats, just för att kortisol varierar så mycket.

Kan man mäta kortisol hemma?

Det går att köpa salivtester för kortisol som du tar hemma och skickar till ett labb. Men ett enstaka värde säger lite om din hälsa. Resultatet påverkas av klockslag, hur länge sedan du vaknade, sömn, träning, koffein, mat och tillfällig stress, och det finns inget värde som visar att du är ”för stressad”. Hemtester kan inte ställa diagnos. Misstänker du en hormonsjukdom är det vårdcentralen som ska utreda.

Får man stor mage av kortisol?

Fett runt magen är ett av tecknen vid Cushings syndrom, där kortisolet är kraftigt förhöjt under lång tid. Begreppet ”kortisolmage” som sprids i sociala medier är däremot en förenkling. Hos de allra flesta beror fett runt magen på en kombination av ärftlighet, ålder, hormoner, energiintag, rörelse och sömn.

Långvarig stress kan påverka sömn, aptit och vilja att röra på sig, och därigenom vikten. Men det finns ingen metod, diet eller produkt som riktat ”sänker kortisolet” och tar bort magfett. Den som lovar det säljer något.

Vilka livsmedel höjer kortisol?

• Koffein: kaffe och energidryck höjer kortisolet tillfälligt, särskilt hos den som inte dricker kaffe regelbundet. Hos vanekonsumenter blir svaret ofta mindre.
• Alkohol: påverkar stressystemet och försämrar sömnen, vilket i sin tur kan störa kortisolets dygnsrytm.
• Långa uppehåll mellan måltider: kortisol är ett av hormonerna som håller uppe blodsockret när du inte äter.
• Lakrits: innehåller glycyrrhizin, som hindrar kroppen från att bryta ner kortisol i njurarna. Stora mängder kan ge högt blodtryck och kaliumbrist.

Det finns däremot inga enskilda livsmedel som bevisat sänker kortisolet. Regelbundna måltider och varierad mat är det som har stöd.

Hur sänker man kortisol?

Om kortisolet är sjukligt högt är det orsaken som ska behandlas, och det gör vården. För vardagsstress handlar det snarare om att ge kroppens stressystem förutsättningar att varva ner. Det här har stöd i forskning och i råd från 1177:

• Sömn: regelbundna tider och tillräckligt med sömn är grunden för en normal dygnsrytm.
• Dagsljus på morgonen: hjälper kroppens inre klocka att hålla takten.
• Regelbundna måltider: ät på ungefär samma tider varje dag.
• Måttlig motion: regelbunden fysisk aktivitet minskar stress och förbättrar ofta sömnen. Mycket hård träning utan vila höjer i stället belastningen.
• Återhämtning: planera in pauser, natur och aktiviteter du tycker om.
• Andning och avslappning: lugna andningsövningar och avslappning dämpar kroppens stressreaktion.
• Mindre alkohol, och koffein i lagom mängd – och inte sent på dagen.
• Socialt stöd: prata med någon du har förtroende för.

Vad är en kortisolcocktail?

En ”kortisolcocktail” eller ”adrenal cocktail” är en trend i sociala medier: en dryck av apelsinjuice, kokosvatten, salt och ibland vinsten (cream of tartar), som påstås balansera kortisol och binjurar. Det finns inga studier som visar att drycken påverkar kortisolet. Den innehåller mest socker, kalium och salt. Den är sannolikt ofarlig för friska, men personer med njursjukdom eller högt blodtryck bör vara försiktiga med extra salt och kalium.

När ska man söka vård?

• Om du har flera tecken som passar med högt kortisol, till exempel snabb viktuppgång med blåröda bristningar, högt blodtryck och muskelsvaghet.
• Om du har långvarig trötthet, viktnedgång, yrsel och saltsug.
• Om stressen inte går över trots vila, eller om du sover dåligt under lång tid.

Kontakta en vårdcentral, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Vid tecken på akut binjurekris – ring 112.