D-vitaminbrist – symtom, blodprov och vem som riskerar brist
Hur märks D-vitaminbrist, vad betyder värdet på P-25-OH vitamin D och vem löper störst risk? Fakta om D-vitaminbrist – och varför lätt brist ofta inte märks.

D-vitaminbrist innebär att halten 25-OH vitamin D i blodet är under 25 nmol/l. Lätt brist ger oftast inga symtom. Uttalad brist kan ge muskelsvaghet, värk i muskler och skelett och på sikt mjukt skelett. Risken är störst för den som är lite i solen, har mörk hy, täcker huden, är över 75 år eller inte äter fisk eller berikade livsmedel.
Vad är D-vitaminbrist?
D-vitaminbrist betyder att kroppen har för lite D-vitamin för att hålla kalcium- och fosfornivåerna och skelettet i balans. Det mäts med ett blodprov, inte utifrån hur man mår. Att man får i sig mindre än rekommendationen under en period är inte samma sak som brist – kroppen har ett förråd från sommaren.
Vad är P-25-OH vitamin D?
25-hydroxivitamin D, ofta skrivet P-25-OH vitamin D eller S-25(OH)D, är den form av D-vitamin som cirkulerar i blodet. Den speglar vad du fått i dig från sol, mat och tillskott de senaste veckorna och månaderna, och är därför det värde vården mäter.
Vad är referensvärdet för D-vitamin?
Svensk vård utgår vanligen från följande gränser:
| Värde (nmol/l) | Tolkning |
|---|---|
| under 25 | Brist |
| 25–49 | Risk för otillräcklig nivå |
| 50 eller mer | Tillräcklig nivå |
| över 250 | Risk för toxisk nivå |
Olika laboratorier har olika referensområden. Enligt Viss har värden över 50 nmol/l inte visat sig förbättra hälsan. Fråga den som tagit provet hur just ditt svar ska tolkas.
Vem riskerar D-vitaminbrist?
- den som sällan är utomhus, till exempel på särskilt boende
- den som har mörk hy – huden bildar mindre D-vitamin på samma tid i solen
- den som bär kläder som täcker större delen av huden
- äldre, särskilt från 75 år
- den som inte äter fisk eller berikade mejeriprodukter och matfett, inklusive strikt vegansk kost
- den som har vissa sjukdomar i mag-tarmkanalen, till exempel obehandlad celiaki, Crohns sjukdom eller efter gastric bypass
- den som har kronisk lever- eller njursjukdom, eller använder vissa läkemedel, bland annat vissa epilepsiläkemedel och kortison
- den som har kraftig övervikt
Livsmedelsverkets råd om vem som bör ta tillskott bygger på samma riskfaktorer. Se D-vitamin – vem behöver tillskott.
Hur mår man om man har brist på D-vitamin?
Ofta märker man ingenting. Enligt det svenska kunskapsstödet Viss ger D-vitaminbrist ofta inga symtom, och lättare brist ger inga säkra symtom alls. Därför går det inte att avgöra om man har brist utifrån hur man känner sig.
Vid uttalad och långvarig brist kan det bli:
- svaghet i musklerna nära bålen, till exempel i höfter och lår, så att det blir tyngre att resa sig eller gå i trappor
- värk i muskler och skelett, ibland med ändrad gång
- kramper och stickningar
- i sällsynta fall hos vuxna osteomalaci (benuppmjukning), som kan ge skelettsmärta och frakturer
- hos barn rakit (engelska sjukan), med mjukt och missformat skelett
Vilken vitaminbrist ger värk i benen?
Långvarig, uttalad D-vitaminbrist kan ge värk och svaghet i lår- och höftmuskler och smärta i skelettet. Men värk i benen har betydligt oftare andra orsaker, till exempel överbelastning, cirkulationsproblem, nervpåverkan eller brist på järn eller B12. Har du ihållande värk – låt vården undersöka orsaken i stället för att gissa.
Kan D-vitaminbrist ge trötthet?
Trötthet nämns ofta i samband med D-vitamin, men det är inte ett säkert symtom på brist och inte en fastställd effekt av tillskott. Trötthet och nedstämdhet har många möjliga orsaker – sömn, stress, infektioner, järnbrist, sköldkörteln, depression med mera. Enligt Viss bör vården inte ta D-vitaminprov enbart på grund av diffus trötthet. Är du trött under lång tid är det de andra orsakerna vården behöver titta på.
Hur testar man D-vitaminnivån?
Vården tar provet om det finns en anledning, till exempel symtom, riskfaktorer eller sjukdomar som påverkar skelettet. Det finns också hemtester där man skickar in några droppar blod från fingret. Ett hemtest kan ge en fingervisning, men tolka svaret tillsammans med vården om det är lågt eller högt – och tänk på att värdet varierar med årstiden.
Hur behandlas D-vitaminbrist?
Konstaterad brist behandlas av vården, som väljer dos och längd på behandlingen och ofta följer upp med ett nytt prov efter omkring tre månader. Ibland används doser som är högre än vad man bör ta på egen hand, och därför behövs uppföljning. Vid värden mellan 25 och 50 nmol/l avgör vården om behandling behövs. Den som inte har symtom men vill förebygga brist behöver enligt Viss oftast inte ta prov, utan kan följa Livsmedelsverkets råd om sol, mat och tillskott. Läs mer i Hur mycket D-vitamin per dag?
Vanliga frågor
Är D-vitaminbrist vanligt i Sverige?
Det saknas breda studier, men enligt Livsmedelsverket hade omkring 20 procent av deltagarna i Riksmaten vuxna 2010–11 ett värde under 50 nmol/l. Låga värden är vanligast hos äldre som är lite utomhus och i vissa andra riskgrupper.
Kan man ha brist trots att man tar tillskott?
Det kan hända, till exempel vid sjukdomar i tarmen, vid vissa läkemedel eller om dosen är låg i förhållande till behovet. Det är en fråga för vården.
Hur snabbt stiger värdet?
Nivån i blodet stiger gradvis. Vid behandling av brist tar vården vanligen ett nytt prov efter omkring tre månader.
Kan man få för höga värden?
Ja, men nästan bara av tillskott i höga doser. Viss anger över 250 nmol/l som risk för toxisk nivå. Läs mer i artikeln om för mycket D-vitamin.



