Järnbrist – symtom, orsaker och vem som riskerar brist

Vad är järnbrist?

Järnbrist innebär att kroppen har för lite järn för att täcka sina behov. Bristen utvecklas oftast i steg. Först töms järnförråden, som främst finns i levern. Om förlusterna fortsätter räcker järnet till slut inte för att bilda tillräckligt med hemoglobin, och då uppstår blodbrist – järnbristanemi.

Man kan alltså ha tomma järnförråd utan att ha blodbrist. Det är en anledning till att vården ofta tar flera olika prover.

Vilka är symtomen på järnbrist?

Enligt 1177 är de vanligaste symtomen vid blodbrist på grund av för lite järn:

• trötthet och orkeslöshet
• svårt att koncentrera sig
• yrsel
• att man blir andfådd lättare än förut
• hjärtklappning
• huvudvärk
• öronsus

Livsmedelsverket nämner också blekhet och nedsatt immunförsvar. Hur mycket besvär man får beror på hur låga värdena är. Om bristen har kommit långsamt hinner kroppen ofta anpassa sig, och då kan symtomen vara milda trots att bristen är uttalad.

Vilka är de allvarliga symtomen på järnbrist?

Vid uttalad blodbrist kan tröttheten bli så stor att den påverkar vardagen, och andfåddhet och hjärtklappning kan komma redan vid lätt ansträngning. Hjärtat får arbeta hårdare för att syresätta kroppen.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som håller i sig. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har svart eller blodig avföring – är de stängda, sök vård på en akutmottagning. Ring 112 om du får ont i bröstet, svimmar eller blir mycket andfådd i vila. Ring 1177 om du behöver råd om var du ska vända dig.

Vad är orsakerna till blodbrist?

Blodbrist kan bero på brist på järn, men också på brist på vitamin B12 eller folat, på kroniska sjukdomar eller på sjukdomar i benmärgen. Den vanligaste formen är järnbristanemi. Enligt 1177 är blodförlust den vanligaste orsaken till järnbrist, och i Sverige är det oftast menstruationen.

Kosten ensam ger sällan blodbrist hos vuxna i Sverige. Men ett lågt intag kan bidra, särskilt om förlusterna samtidigt är stora.

Vilka sjukdomar ger lågt järnvärde?

Flera sjukdomar och tillstånd kan ge järnbrist, antingen genom blödning eller genom att järnet inte tas upp:

• Riklig mens, som är den vanligaste orsaken hos kvinnor.
• Blödningar i mage eller tarm, till exempel från sår, inflammation eller tumörer. Hos män och hos kvinnor efter klimakteriet behöver vården alltid utreda om det blöder från magen eller tarmen.
• Celiaki, Crohns sjukdom och andra tarmsjukdomar som gör att järnet tas upp sämre.
• Långvarig användning av vissa värktabletter, som acetylsalicylsyra, naproxen eller ibuprofen, som kan ge små blödande sår.
• Kroniska inflammatoriska sjukdomar, där järnet finns i kroppen men inte kan användas.

Vem riskerar järnbrist?

Risken är större för:

• Kvinnor som har mens, särskilt vid riklig mens.
• Gravida, eftersom behovet ökar kraftigt. Barnmorskan följer järnvärdena under graviditeten.
• Tonåringar, som växer snabbt.
• Blodgivare, eftersom varje blodgivning tar med sig järn. Blodcentralen kontrollerar blodvärdet inför varje tappning.
• Vegetarianer och veganer, eftersom järnet i växter tas upp sämre. Med en genomtänkt kost går det bra att få i sig tillräckligt.
• Personer med celiaki eller andra tarmsjukdomar.
• Uthållighetsidrottare, som kan förlora mer järn och ha ett högre behov.
• Äldre, som har större risk för sjukdomar som ger blödningar.

Hur testar man järnbrist?

Järnbrist konstateras med blodprov hos vården. Hb (hemoglobin, ibland kallat blodvärde) visar om du har blodbrist. Ferritin speglar hur stora järnförråden är, och läkaren kan också ta andra prover som visar hur järnet transporteras i blodet. Ferritin kan bli falskt högt vid infektion och inflammation, så proverna tolkas tillsammans med symtom och sjukdomshistoria.

Konstaterar vården järnbrist utreds också orsaken. Läkaren frågar om mens, blödningar, mage och tarm, mediciner och kost, och ibland behövs prov på avföringen eller en undersökning av magen och tarmen.

Vad händer om man inte behandlar järnbrist?

Om förlusterna fortsätter blir bristen oftast värre med tiden, och tröttheten och orkeslösheten ökar. En uttalad blodbrist belastar hjärtat. Hos barn kan svår järnbrist påverka utvecklingen.

Lika viktigt är det som orsakar bristen. En blödning från magen eller tarmen, eller en obehandlad celiaki, behöver upptäckas – och det sker inte om man bara tar järn och hoppas att det går över.

Hur behandlas järnbrist?

Behandlingen bestäms av vården. Oftast ges järn som tabletter i doser som läkaren ordinerar, och den som inte tål tabletterna kan få järn som sprutor eller dropp. Samtidigt behandlas orsaken, till exempel riklig mens eller ett sår. Läkaren följer upp med nya blodprover, och behandlingen brukar fortsätta någon månad efter att blodvärdet har normaliserats för att fylla på förråden.

Hur du får mer järn från maten läser du i Järnrik mat. Mer om vanliga biverkningar av järntabletter står i Järntabletter – biverkningar och för mycket järn.