Järntabletter – vad järn gör, olika former och vem som behöver

Vad gör järn i kroppen?

Järn är ett mineral som kroppen inte kan tillverka själv. Det mesta finns i hemoglobinet, det protein i de röda blodkropparna som binder syre i lungorna och lämnar av det ute i kroppen. Järn finns också i muskler och enzymer och lagras i levern.

De funktioner som är fastställda inom EU är:

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin.
• Järn bidrar till normal syretransport i kroppen.
• Järn bidrar till att minska trötthet och utmattning.
• Järn bidrar till normal energiomsättning.
• Järn bidrar till normal kognitiv funktion.
• Järn bidrar till immunsystemets normala funktion.
• Järn har en roll i celldelningsprocessen.

Kroppen har inget eget sätt att göra sig av med järn som den inte behöver. Det enda som reglerar mängden är hur mycket tarmen tar upp. Därför är järn ett av få näringsämnen där mer inte är bättre.

Vilka former av järn finns i järntabletter?

Järn i tabletter är alltid bundet till något annat ämne, och det är föreningen som står i ingrediensförteckningen. Mängden järn anges ändå som rent järn i milligram. De vanligaste är:

• Järnsulfat – ett järnsalt av svavelsyra. Den form som länge har använts mest, bland annat i järnläkemedel.
• Järnfumarat – ett järnsalt av fumarsyra, vanligt i både läkemedel och kosttillskott.
• Järnbisglycinat – järn bundet till aminosyran glycin.
• Järnglukonat och andra salter förekommer också, liksom järn i multivitaminer.

Formerna är olika kemiska föreningar och innehåller olika stor andel järn per gram, men det som räknas är hur mycket järn tabletten ger. Läs alltid hur många milligram järn en dos innehåller, inte bara vikten av föreningen.

Vad är järnbisglycinat?

Järnbisglycinat är ett så kallat kelat: en järnatom som är bunden till två molekyler av aminosyran glycin. På förpackningar står det ibland järn(II)bisglycinat eller ferrobisglycinat. Det är en annan förening än järnsulfat och järnfumarat, som är salter av syror.

För dig som konsument är det viktigaste detsamma som för andra former: hur många milligram järn du får per dag, och om du över huvud taget behöver ett tillskott.

Vad är skillnaden mellan 14 mg järn och järn som läkaren ordinerar?

14 mg järn är det referensintag som används på näringsdeklarationer i EU (100 %). Det ligger nära vad Livsmedelsverket rekommenderar för kvinnor i fertil ålder, 15 mg per dag, och är en vanlig mängd i kosttillskott.

Järnläkemedel som läkaren ordinerar är något annat. De innehåller ofta flera gånger mer järn per dos, och det är läkaren som bestämmer dos och hur länge behandlingen ska pågå. Enligt 1177 innehåller receptfria kosttillskott med järn vanligtvis bara små mängder järn. Ett tillskott på 14 mg är alltså ett komplement till kosten och ersätter inte vård.

Hur mycket olika grupper behöver, och var gränsen för ett säkert intag går, står i Hur mycket järn per dag?

Vem behöver ta järntabletter?

De flesta som äter varierat får i sig tillräckligt med järn från maten. Behovet är störst hos kvinnor som har mens, eftersom de förlorar järn varje månad. Det är också den grupp som oftast har svårt att nå rekommendationen enbart via kosten. Andra som kan behöva tänka på sitt järnintag är:

• den som äter vegetariskt eller veganskt, eftersom järnet i växter tas upp sämre
• den som ger blod regelbundet
• den som tränar mycket uthållighetsidrott

Män och kvinnor efter klimakteriet har lägre behov och behöver sällan järntillskott. Hur du får mer järn från maten läser du i Järnrik mat.

Ska man testa sig innan man tar järn?

Ja, om du tror att du har brist. Trötthet och orkeslöshet kan ha många orsaker, och det är bara ett blodprov via vården som kan visa om du har för lite järn. Har du brist behöver orsaken också utredas – och det är inte säkert att ett tillskott är rätt lösning. Enligt 1177 räcker det för de flesta att äta varierat, och man behöver inte ta något järntillskott om inte en läkare har konstaterat brist.

Testa dig hellre än att ta järn på chans. Järn som kroppen inte behöver lagras, och för mycket järn kan skada. Läs mer om symtom, riskgrupper och provtagning i Järnbrist och om riskerna med för mycket i Järntabletter – biverkningar och för mycket järn.

Varför innehåller järntabletter C-vitamin, folat, B12 och koppar?

Många järntillskott kombinerar järnet med näringsämnen som har en egen roll i samma sammanhang:

• Vitamin C – Vitamin C ökar järnupptaget.
• Folat – Folat bidrar till normal blodbildning.
• Vitamin B12 – Vitamin B12 bidrar till normal bildning av röda blodkroppar.
• Koppar – Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen.

Hur C-vitamin, kaffe, te och mejeriprodukter påverkar järnupptaget, och när på dagen du kan ta järn, står i Järn och C-vitamin.

Vad innehåller vårt järntillskott?

Vårt järntillskott ger 14 mg järn som järnbisglycinat per tablett, 100 % av referensintaget. I samma tablett finns 60 mg vitamin C, 200 µg folat som L-metylfolat, 3 µg vitamin B12 som metylkobalamin och 1 mg koppar. Järn bidrar till att minska trötthet och utmattning, och vitamin C ökar järnupptaget.

En liten, slät vegansk tablett om dagen med ett glas vatten, med eller utan mat. 120 tabletter i en återförslutbar påse räcker i fyra månader. Tillskottet är avsett för vuxna kvinnor och ska inte användas av personer under 18 år.

4 HERJärnbisglycinatJärnbisglycinat med C-vitaminSe produkt →

Hur länge ska man ta järntabletter?

Det beror på varför du tar dem. Har du fått järn ordinerat av en läkare är det läkaren som bestämmer hur länge du ska ta det och när du ska följas upp. Ett kosttillskott är tänkt att tas dagligen som ett komplement till kosten så länge behovet finns. Ändras din situation – till exempel efter klimakteriet – är det värt att se över om du fortfarande behöver järn.