Östrogen – vad hormonet gör och tecken på östrogenbrist

Vad är östrogen?

Östrogen är inte ett enda hormon utan en grupp närbesläktade könshormoner. De viktigaste är östradiol, som dominerar under de fertila åren, östron, som är den vanligaste formen efter klimakteriet, och östriol, som bildas i stora mängder under graviditet. Hos kvinnor bildas östrogen främst i äggstockarna, men också i fettväv och binjurar. Män har också östrogen, i lägre nivåer, som bland annat behövs för skelettet.

Vad gör östrogen i kroppen?

Östrogen har receptorer i nästan hela kroppen och påverkar därför mycket mer än fortplantningen:

Hur förändras östrogenet genom livet?

• Puberteten: äggstockarna börjar bilda östrogen, brösten utvecklas och mensen kommer.
• De fertila åren: östrogenet stiger i första halvan av menscykeln, toppar före ägglossningen och sjunker sedan för att stiga något igen.
• Graviditet: nivåerna blir mycket höga och sjunker snabbt efter förlossningen.
• Förklimakteriet: ägglossningen blir oregelbunden och östrogenet svänger kraftigt – ibland högre än förut, ibland mycket lågt.
• Efter menopausen: äggstockarna bildar knappt något östrogen. Kroppen har kvar en låg nivå östron som bildas i fettväven.

Hur förändringen märks i klimakteriet beskriver vi i Klimakteriet – faser, ålder, hormoner och vad som hjälper och Förklimakteriet – första tecknen, ålder och hur länge det varar.

Vilka är symtomen på östrogenbrist?

Låga östrogennivåer är normalt efter klimakteriet, men ger ofta besvär. De vanligaste tecknen är:

• Värmevallningar och nattsvettningar
• Sömnsvårigheter, humörsvängningar och svårt att koncentrera sig
• Torra slemhinnor i slidan, sveda, smärta vid sex och urinvägsbesvär
• Torrare och tunnare hud, tunnare hår
• Värk i leder och muskler
• Utebliven eller oregelbunden mens – hos yngre kvinnor
• På sikt svagare skelett och ökad risk för benskörhet

Hos yngre kvinnor kan låga nivåer bero på annat än klimakteriet, till exempel för lite energi i förhållande till träningsmängd, ätstörning, mycket låg vikt, hög stress, amning eller tidig äggstockssvikt. Är du under 45 och har inte haft mens på sex månader fast du vet att du inte är gravid, ska du kontakta vården. Mer om symtomen i klimakteriet finns i Klimakteriesymtom – alla vanliga besvär.

Vad händer med östrogenet i klimakteriet?

I förklimakteriet sker ägglossningen allt mer sällan. Då sjunker först progesteronet, medan östrogenet svänger upp och ner. Till slut sjunker östrogenet till en låg och jämn nivå, som kroppen har ungefär fem år efter den sista mensen. Det är den låga nivån som ger vallningar, påverkar slemhinnor och skelett och förändrar fettfördelningen. Vallningarna beskriver vi i Värmevallningar och nattsvettningar.

Vad är östrogendominans?

”Östrogendominans” är ett populärt begrepp på nätet och i vissa hälsokretsar, men ingen medicinsk diagnos. Det används för att beskriva att östrogenet skulle vara för högt i förhållande till progesteronet och kopplas till allt från svullnad och ömma bröst till viktökning och humörsvängningar. Det är sant att balansen mellan hormonerna kan förändras – till exempel i förklimakteriet, när ägglossningen uteblir och progesteronet sjunker. Men det finns inget etablerat test eller gränsvärde för ”östrogendominans”, och symtomen som räknas upp är vanliga och kan ha många orsaker.

Verkligt förhöjda östrogennivåer är ovanliga och förekommer bland annat vid övervikt, vissa hormonbehandlingar och sällsynta hormonbildande tumörer. Rikliga eller oregelbundna blödningar, förstorade eller ömma bröst som inte går över eller knölar ska undersökas av läkare – oavsett vad man kallar det.

Kan man mäta sitt östrogen?

Östradiol kan mätas med ett vanligt blodprov, men resultatet är svårt att tolka. Nivån varierar kraftigt under menscykeln och – i förklimakteriet – från dag till dag. Ett enstaka prov kan därför se normalt ut även när du har tydliga besvär, och tvärtom. Därför behövs oftast inget blodprov för att konstatera klimakteriet hos kvinnor över 45 år med typiska symtom.

Hos kvinnor under 45 kan läkaren ta prover som östradiol och FSH (follikelstimulerande hormon) – ofta upprepat – för att se om klimakteriet har kommit tidigt. Prover kan också behövas vid utebliven mens, misstanke om annan hormonrubbning eller för att följa en behandling. Hemtester och dyra hormonpaneler som säljs direkt till konsumenter ger sällan svar som hjälper, och bör tolkas tillsammans med en läkare.

Vad är fytoöstrogener?

Fytoöstrogener är ämnen i växter som har en kemisk struktur som liknar kroppens eget östrogen. De vanligaste är isoflavoner, som finns i bland annat soja och rödklöver, och lignaner, som finns i linfrön, fullkorn och bär. De binder svagt till östrogenreceptorer, men effekten är mycket svagare än kroppens eget östrogen.

Fytoöstrogener har studerats mot klimakteriebesvär, men resultaten är blandade och det är oklart om de hjälper. Det finns inga godkända hälsopåståenden om fytoöstrogener, och de ersätter inte östrogen. Livsmedel som soja, baljväxter och linfrön kan vara en naturlig del av en varierad kost. Har du haft bröstcancer eller tar du läkemedel bör du prata med läkaren innan du använder koncentrerade växtpreparat.

Hur behandlar man östrogenbrist?

Om låga östrogennivåer ger besvär som påverkar livet kan läkaren skriva ut hormonbehandling – östrogen som tablett, plåster, gel eller spray, i kombination med gulkroppshormon om du har kvar livmodern. Mot torrhet och besvär i underlivet och urinvägarna finns lokalt östrogen som vagitorier, kräm eller vaginalring, som bara verkar där. Vid tidigt klimakterium eller för tidig äggstockssvikt kan du behöva östrogen och gulkroppshormon fram till omkring 52 års ålder, även utan besvär, för att minska risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom.