Klimakteriesymtom – alla vanliga besvär och hur länge de varar

Vilka symtom finns vid klimakteriet?

När östrogenet minskar påverkas många delar av kroppen, och därför kan klimakteriet ge väldigt olika besvär. En del märker nästan ingenting, andra får flera symtom samtidigt. Du kan få besvär även om du fortfarande har mens. Här är de vanligaste, grupperade efter var i kroppen de märks.

Hur förändras mensen i klimakteriet?

Förändrade blödningar är ofta det första tecknet. Det är vanligt att mensen blir oregelbunden tre till fyra år innan den slutar. Cyklerna kan bli kortare i början och sedan längre, och vissa månader uteblir mensen helt. Ibland blir blödningarna rikligare eller pågår längre än förut. Det beror på att ägglossningen inte längre sker varje månad och att östrogenet svänger.

Hur känns värmevallningar och nattsvettningar?

En värmevallning kommer plötsligt – en våg av värme i bröstet, halsen och ansiktet, ofta med rodnad och svett, som brukar gå över på några minuter. En del fryser efteråt. Vallningar på natten kallas ofta nattsvettningar och är en vanlig orsak till dålig sömn. Vallningar hör till de vanligaste klimakteriesymtomen. Vi går igenom orsaker, varaktighet och vad som hjälper i Värmevallningar och nattsvettningar.

Varför sover man sämre i klimakteriet?

Många sover sämre under klimakteriet. Det kan bero på nattliga vallningar och svettningar, men sömnen kan bli sämre även utan dem – hormonförändringarna påverkar i sig hjärnans sömnreglering. Dålig sömn gör i sin tur att du blir trött, mer stresskänslig och får svårare att koncentrera dig, så besvären förstärker varandra.

Vad är hjärndimma och humörsvängningar i klimakteriet?

Många upplever att de har svårare att minnas saker, hitta ord och hålla fokus. Det kallas ofta hjärndimma och brukar gå över efter klimakteriet. Humörsvängningar, irritation, oro och nedstämdhet är också vanligt, särskilt i förklimakteriet när hormonerna svänger mest. Den som tidigare haft PMS, förlossningsdepression eller depression kan vara mer känslig. Personer med adhd eller autism kan märka att vissa svårigheter blir större.

Varför får man ont i leder och muskler?

Östrogen påverkar leder, brosk och muskler, och värk och stelhet är ett vanligare klimakteriesymtom än många tror. Samtidigt minskar muskelmassan med åldern. Att röra på sig kan minska stelhet och värk i lederna. Svullna, röda eller mycket smärtsamma leder ska undersökas, eftersom det kan finnas andra orsaker.

Vad händer med huden, håret och slemhinnorna?

När östrogenet minskar bildas mindre kollagen, och huden blir tunnare, torrare och känsligare. Håret kan bli tunnare. Slemhinnorna i munnen, ögonen och framför allt i slidan och urinvägarna blir torrare och skörare. Det kan ge klåda, sveda, smärta vid sex, tätare urinträngningar och fler urinvägsinfektioner. Till skillnad från vallningarna brukar de här besvären inte gå över av sig själva – men de går att behandla, till exempel med lokalt östrogen.

Varför får man stor mage i klimakteriet?

Före klimakteriet lagras fettet mest på höfter, lår och rumpa. När östrogenet minskar lagras mer fett runt midjan och inne bland organen, så kallad bukfetma. Samtidigt gör kroppen av med lite mindre energi, muskelmassan minskar och hungern kan öka. Det betyder inte att du automatiskt går upp i vikt, men kroppsformen förändras och det blir lättare att öka. Bukfett höjer risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, så det är värt att hålla koll på midjemåttet.

Hur länge har man klimakteriesymtom?

Det varierar mycket. I en stor amerikansk uppföljningsstudie (SWAN) varade täta värmevallningar och svettningar i genomsnitt drygt sju år, och för en del i mer än tio år. Sömnbesvär, humörsvängningar och hjärndimma brukar minska när hormonerna har stabiliserats, ofta några år efter den sista mensen. Torra slemhinnor och urinvägsbesvär kan däremot bestå eller förvärras om de inte behandlas. Det finns inget prov som visar hur länge just du kommer att ha besvär.

Kan klimakteriesymtom komma och gå?

Ja. Särskilt i förklimakteriet svänger östrogenet upp och ner, och besvären kan försvinna i flera veckor eller månader och sedan komma tillbaka. Stress, sömnbrist, alkohol, sjukdom och värme kan också göra dem tydligare under vissa perioder.

Vilken ålder är klimakteriet som värst?

För de flesta är besvären som tydligast åren runt den sista mensen – och eftersom de flesta får sin sista mens vid 51–52 år är det ofta runt 50 års ålder. Men det är individuellt: en del har mest besvär i förklimakteriet, när hormonerna svänger mest.

Vad bör man inte äta i klimakteriet?

Det finns ingen mat som är förbjuden. Men en del märker att alkohol, kaffe, starkt kryddad mat och varma drycker kan utlösa vallningar, och då kan det vara värt att dra ner. Alkohol nära läggdags försämrar dessutom sömnen. Mycket socker, söta drycker och stora portioner gör det lättare att gå upp i vikt runt magen.

Satsa i stället på att äta varierat och regelbundet: grönsaker, frukt och bär, fullkorn, baljväxter, fisk, ägg och nyttiga fetter. Tillräckligt med protein hjälper till att bevara musklerna, och kalcium och D-vitamin är viktiga för skelettet. Läs mer om D-vitamin i D-vitamin – vad det gör, var det finns och vem som behöver tillskott.

Vad kan man göra åt klimakteriebesvär?

Rörelse och regelbunden träning kan lindra många vanliga besvär som vallningar, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Goda sömnvanor, ett svalt sovrum, mindre alkohol och att sluta röka hjälper också. Glidmedel och receptfria medel för slidan, som du kan köpa på apotek, kan lindra torra slemhinnor.

Räcker inte det finns effektiv behandling via vården: hormonbehandling med östrogen (och gulkroppshormon om du har livmodern kvar), lokalt östrogen mot besvär i underlivet och urinvägarna, och läkemedel utan hormoner mot vallningar och svettningar. Prata med din vårdcentral, barnmorska eller gynekolog om vad som passar dig – en översikt finns i Klimakteriet – faser, ålder, hormoner och vad som hjälper.

När ska man söka vård för klimakteriebesvär?

Kontakta vårdcentralen om besvären påverkar din vardag – du behöver inte stå ut. Kontakta en gynekologisk mottagning om något av detta gäller:

• Du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens – det ska alltid undersökas.
• Du får mycket rikliga blödningar, blödningar mellan menstruationerna eller efter sex, eller om blödningarna förändras på ett sätt som oroar dig.
• Du får klimakteriesymtom eller mensen upphör före 45 års ålder, och särskilt före 40.
• Du har svår nedstämdhet, ångest eller tankar på att skada dig – sök vård samma dag.

Hjärtklappning, yrsel, viktnedgång eller kraftiga nattsvettningar med feber kan ha andra orsaker än klimakteriet och bör undersökas. Ring 1177 om du är osäker på var du ska vända dig.