Klimakteriet – faser, ålder, hormoner och vad som hjälper

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, som också kallas övergångsåldern, är den period i livet då äggstockarna gradvis slutar fungera som förut. Ägglossningen upphör, nivåerna av könshormonerna östrogen och progesteron (gulkroppshormon) sjunker och mensen slutar till sist helt. Därefter kan man inte längre bli gravid.

Klimakteriet är ingen sjukdom utan en naturlig del av livet. Men omställningen kan ge besvär – en del märker knappt något, andra påverkas mycket i vardagen och på jobbet. Det finns både saker du kan göra själv och behandling att få via vården.

Vad är skillnaden mellan menopaus och klimakteriet?

Orden blandas ofta ihop. Menopaus är en enda händelse: den allra sista mensen. Den kan bara konstateras i efterhand, när det har gått tolv månader utan blödning. Klimakteriet är hela övergångsperioden runt den sista mensen och brukar delas in i tre faser:

Förklimakteriet beskriver vi utförligt i Förklimakteriet – första tecknen, ålder och hur länge det varar.

När börjar klimakteriet?

De flesta får sin sista mens vid 51–52 års ålder, men det är normalt att den kommer någon gång mellan 45 och 57 år. Mensen blir ofta oregelbunden tre till fyra år innan den slutar, och efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar ändra sig.

Levnadsvanorna kan påverka åldern. Den som använder nikotin får i genomsnitt sin sista mens ungefär två år tidigare. Klimakteriet kan också komma tidigare om äggstockarna har opererats bort eller efter vissa cancerbehandlingar.

Vad räknas som tidigt klimakterium?

Om mensen upphör före 45 års ålder kallas det tidigt klimakterium, och före 40 år kan det bero på för tidig äggstockssvikt (POI, prematur ovariell insufficiens). Båda är skäl att kontakta vården. Kroppen går då miste om östrogenet under många år, vilket ökar risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom, och därför kan du behöva hormonbehandling fram till ungefär 52 års ålder – även om du inte har några besvär. Hos kvinnor under 45 kan ett blodprov visa om klimakteriet har kommit i förtid.

Hur länge är man i klimakteriet?

Hela övergången, från de första förändringarna till att hormonerna har stabiliserats, tar ofta många år. Förklimakteriet kan pågå i flera år, och besvären är vanligen tydligast runt den sista mensen. Värmevallningar och svettningar varar ofta i flera år – i en stor amerikansk uppföljningsstudie (SWAN) i genomsnitt drygt sju år för kvinnor med täta vallningar, och för en del betydligt längre. Ungefär fem år efter den sista mensen har östrogenet lagt sig på en låg och jämn nivå, och då upplever många att besvären har minskat eller gått över.

När är klimakteriet över?

Man brukar säga att klimakteriet är över när kroppen har ställt in sig på de nya, låga hormonnivåerna – för många några år efter menopausen. Någon exakt slutpunkt finns inte, och det finns inget prov som visar hur länge just du kommer att ha besvär. Om du använder preventivmedel kan du vara säker på att du inte kan bli gravid först när det gått minst tolv månader sedan sista mensen; hur du gör med just ditt preventivmedel får du råd om av barnmorska eller gynekolog.

Vad händer med östrogen och progesteron?

Under förklimakteriet blir ägglossningarna färre. Då bildas mindre progesteron, som annars produceras efter ägglossningen. Östrogenet sjunker inte jämnt utan svänger kraftigt – ibland högre än tidigare, ibland lågt – innan det till slut stannar på en låg nivå. Det är därför besvären kan komma och gå, och därför ett blodprov sällan visar om besvären beror på klimakteriet före menopausen.

Östrogen påverkar många delar av kroppen: hjärnan och temperaturregleringen, slemhinnor, hud, skelett, blodkärl och fettfördelning. Mer om hormonet och vad som händer när det minskar finns i Östrogen – vad hormonet gör och tecken på östrogenbrist.

Vilka besvär är vanliga i klimakteriet?

De vanligaste är förändrade blödningar, värmevallningar och svettningar, sämre sömn, humörsvängningar, nedstämdhet och svårt att koncentrera sig, värk i leder och muskler samt torrare hud och slemhinnor. Hela listan, hur länge besvären brukar vara och när du ska söka vård finns i Klimakteriesymtom – alla vanliga besvär. Om vallningar och nattsvettningar specifikt kan du läsa i Värmevallningar och nattsvettningar.

Vad händer i kroppen efter klimakteriet?

Många av besvären, som vallningar och sömnproblem, går över med tiden. Men det låga östrogenet ger också mer bestående förändringar:

• Skelettet blir svagare, vilket på sikt ökar risken för benskörhet. Samtidigt minskar muskelmassan.
• Fettet fördelas om – mer fett lagras runt midjan och bland organen, och blodfetterna stiger. Det ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
• Slemhinnorna i underlivet och urinvägarna blir tunnare, vilket kan ge torrhet, sveda och fler urinvägsinfektioner. De här besvären brukar inte gå över av sig själva.
• Huden och håret kan bli tunnare och torrare.

Därför är det i åren efter klimakteriet extra viktigt med styrketräning, rörelse och mat som ger tillräckligt med protein, kalcium och D-vitamin.

Vad kan man göra själv för att må bättre?

• Rör på dig och träna musklerna. Regelbunden fysisk aktivitet kan lindra många vanliga besvär, och styrketräning stärker både muskler och skelett.
• Ät varierat och regelbundet, med grönsaker, fullkorn, baljväxter, fisk och mejeriprodukter eller berikade alternativ. Kalcium och D-vitamin är viktiga för skelettet.
• Skydda sömnen med regelbundna tider och ett svalt sovrum. Minska kaffe och te på eftermiddagen och alkohol nära läggdags.
• Var måttlig med alkohol – den kan göra vissa besvär tydligare.
• Sluta röka eller snusa om du gör det.
• Minska stressen och be om anpassningar på jobbet om det behövs.

Produkter mot klimakteriebesvär som säljs i hälsokostbutiker och på apotek bör du inte använda mer än några månader utan att prata med din läkare. Berätta alltid för läkaren om naturläkemedel och kosttillskott du använder, eftersom de kan påverka annan behandling.

Vilken behandling finns via vården?

Om besvären påverkar livet finns det behandling som hjälper, och det är läkaren eller barnmorskan som tillsammans med dig väljer vad som passar.

• Hormonbehandling (MHT/HRT) med östrogen som tablett, plåster, gel eller spray. Har du kvar livmodern kombineras östrogenet med gulkroppshormon för att skydda livmoderslemhinnan. Behandlingen hjälper mycket bra mot vallningar och svettningar, men läkaren väger nyttan mot riskerna: östrogen i tablettform kan ge en något ökad risk för blodpropp, och östrogen tillsammans med gulkroppshormon under flera år kan öka risken för bröstcancer något.
• Lokalt östrogen i form av vagitorier, kräm eller vaginalring mot torra slemhinnor och urinvägsbesvär. Det verkar i underlivet och påverkar inte resten av kroppen nämnvärt.
• Läkemedel utan hormoner mot vallningar och svettningar, för den som inte kan eller vill använda östrogen.
• Stöd utan läkemedel, till exempel KBT vid sömnsvårigheter, fysioterapi och samtalsstöd.

Vilka näringsämnen har med hormonerna att göra?

Inget näringsämne behandlar klimakteriebesvär eller ersätter hormonbehandling. Men två vitaminer har godkända hälsopåståenden som handlar om kroppens hormoner:

Båda finns i vanlig mat. Vitamin B6 får du från kött, fågel, ägg, mjölkprodukter, potatis, fullkorn och baljväxter, och pantotensyra finns i de flesta livsmedel, till exempel kött, baljväxter och fullkornsprodukter. Det rekommenderade intaget av vitamin B6 för kvinnor är 1,6 mg per dag och det tillräckliga intaget av pantotensyra 5 mg per dag, enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). Den övre gränsen för säkert intag av vitamin B6 för vuxna är 12 mg per dag – den sänktes 2023 från tidigare 25 mg – eftersom höga doser under lång tid kan skada nerverna.

Ett dagligt tillskott för kvinnor i klimakteriet är 4 HER Menopause. Två tabletter innehåller 2,1 mg vitamin B6 (150 % av referensintaget) och 6 mg pantotensyra (100 %), tillsammans med nio andra vitaminer och mineraler och tre traditionella växtextrakt: humle, salvia och rödklöver. Växtextrakten har inga godkända hälsopåståenden. B6-mängden ligger långt under den övre gränsen. Rådgör med läkare före användning om du är gravid, ammar eller tar läkemedel.

4 HERMenopauseRödklöver, salvia och humle med B-vitaminerSe produkt →