Håravfall hos kvinnor – orsaker och när du ska söka vård

Hur mycket hår är normalt att tappa?

Enligt 1177 tappar alla människor mellan 50 och 150 hårstrån varje dag. Varje hårstrå växer i flera år, vilar sedan i ett par månader och faller till sist av för att ge plats åt ett nytt. Därför är det normalt att hitta hår i borsten, i duschen och på kudden. Den som tvättar håret mer sällan ser ofta mer hår vid varje tvätt.

Det är när du tappar märkbart mer än vanligt, när håret blir synligt tunnare eller när du får kala fläckar som det kan vara skäl att undersöka orsaken.

Vilka typer av håravfall finns det?

• Ärftligt håravfall (androgen alopeci) är enligt 1177 den vanligaste orsaken till håravfall. Hos kvinnor tunnas håret oftast ut gradvis och jämnt på hjässan och längs benan, medan hårfästet ofta finns kvar, och det leder sällan till skallighet. Det visar sig oftast i klimakteriet, men kan börja tidigare.
• Tillfälligt ökat hårfall (telogent effluvium) innebär att många hårstrån går in i vilofasen samtidigt och faller av några månader senare. Det kan utlösas av en förlossning, hög feber, en svår infektion, en operation, stark stress, kraftig viktnedgång eller ett nytt läkemedel. Håret växer oftast tillbaka inom ungefär ett halvår.
• Alopecia areata är en autoimmun sjukdom som ger runda, kala fläckar på huvudet eller i ögonbrynen. Den kan gå över av sig själv men kan också komma tillbaka.
• Dragningsalopeci uppstår av att håret under lång tid dras hårt, till exempel av strama tofsar, flätor eller hårförlängningar.
• Håravfall vid hårbottensjukdomar, till exempel svampinfektion eller vissa inflammatoriska sjukdomar, ger ofta klåda, fjäll eller rodnad.

Kan stress ge håravfall?

Ja. En period av stark psykisk eller fysisk stress – till exempel sjukdom, sorg, en operation eller långvarig sömnbrist – kan göra att fler hårstrån än vanligt går in i vilofasen. Hårfallet märks ofta först några månader efter den stressande perioden, och därför är det lätt att missa sambandet. Det brukar gå över av sig självt när kroppen har återhämtat sig.

Kan sköldkörteln ge håravfall?

Ja. Både underfunktion och överfunktion i sköldkörteln kan ge håravfall, ofta som ett jämnt tunnare hår över hela huvudet. Vid underfunktion är andra vanliga tecken trötthet, frusenhet, viktuppgång och förstoppning. Vid överfunktion är det i stället hjärtklappning, darrighet, svettningar och viktnedgång. Sköldkörtelsjukdomar är vanliga hos kvinnor och upptäcks med ett blodprov. Håret brukar återhämta sig när sjukdomen är behandlad.

Vad har man brist på när man tappar mycket hår?

• Järnbrist är den brist som oftast kopplas till håravfall hos kvinnor, särskilt hos den som har kraftiga menstruationer, har varit gravid nyligen eller äter lite järn. Vården mäter ofta ferritin, som visar hur stort järnförrådet är.
• B12-brist kan ge blodbrist och i samband med det håravfall. Risken är större vid vegansk kost utan tillskott, hos äldre, vid vissa mag- och tarmsjukdomar och vid långvarig användning av vissa läkemedel.
• D-vitamin – låga nivåer har setts vid flera former av håravfall, men det är oklart om bristen orsakar håravfallet. Läs mer i D-vitaminbrist.
• För lite protein och energi, till exempel vid hård bantning eller ätstörningar, kan ge kraftigt ökat hårfall.

Brist ska konstateras med blodprov och behandlas av vården. Att ta tillskott på egen hand kan dölja en brist utan att orsaken blir utredd – och järn i för höga doser kan vara skadligt.

Kan B12-brist ge håravfall?

Ja, men det är sällan det enda symtomet. B12-brist ger oftast trötthet, blekhet, andfåddhet och ibland stickningar eller domningar i händer och fötter, minnesproblem eller en röd, öm tunga. Den som har sådana besvär bör kontakta en vårdcentral. B12-brist behandlas av vården, ofta med tabletter eller sprutor beroende på orsaken.

Kan hormoner, PCOS och klimakteriet ge håravfall?

Ja. Hormonerna påverkar håret mycket, vilket märks på flera sätt under en kvinnas liv:

• Efter en förlossning sjunker graviditetshormonerna och många tappar mycket hår några månader senare. Håret brukar växa tillbaka inom ungefär ett halvår.
• I klimakteriet minskar östrogenet, och ärftligt håravfall blir ofta tydligare.
• PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) innebär bland annat högre nivåer av manliga könshormoner, vilket kan ge håravfall på huvudet samtidigt som det växer mer hår på kroppen och i ansiktet och mensen blir oregelbunden.
• Att sluta med eller byta p-piller kan ge tillfälligt ökat hårfall.

Vilka läkemedel kan ge håravfall?

Flera läkemedel kan ge håravfall som biverkan. Enligt 1177 gäller det bland annat p-piller, antidepressiva läkemedel, blodförtunnande läkemedel och litium. Andra exempel är vissa läkemedel mot epilepsi, mot högt blodtryck (betablockerare och ACE-hämmare) och vissa blodförtunnande läkemedel. Cancerbehandling med cytostatika kan göra att allt hår faller av, men det växer oftast tillbaka efter avslutad behandling.

När ska man söka vård för håravfall?

Kontakta en vårdcentral om du:

• tappar mycket hår samtidigt som du känner dig sjuk
• har tappat hår som inte har kommit tillbaka inom sex månader
• har en hårbotten som kliar, ömmar eller är röd där du tappar hår
• får kala fläckar eller tappar allt hår
• tror att ett läkemedel orsakar håravfallet
• tappar mer hår än vanligt och samtidigt har oregelbunden mens och mer hår på kroppen

Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina besvär.

Vilka prover kan läkaren ta?

Läkaren börjar oftast med att fråga hur och när håravfallet började och undersöker hårbotten. Beroende på vad som kommer fram kan det bli aktuellt med blodprover, till exempel:

• blodvärde (Hb) och ferritin för att se om du har blodbrist eller järnbrist
• TSH och fritt T4 för att kontrollera sköldkörteln
• B12 och folat
• ibland könshormoner och prolaktin, om det finns tecken på PCOS eller andra hormonrubbningar, till exempel oregelbunden mens eller ökad hårväxt på kroppen

Ibland remitteras man vidare till en hudläkare, som kan undersöka hårbotten närmare eller ta ett vävnadsprov.

Vad är mest effektivt mot håravfall?

Det finns ingen behandling som passar alla – det som hjälper beror på orsaken:

• Beror håravfallet på en sjukdom eller brist, till exempel sköldkörtelrubbning eller järnbrist, kan håret återhämta sig när den behandlas.
• Beror det på ett läkemedel kan läkaren ibland byta till ett annat.
• Vid tillfälligt hårfall efter förlossning, infektion eller stress växer håret oftast tillbaka av sig självt.
• Mot ärftligt håravfall finns minoxidil receptfritt på apotek. Det verkar bara så länge man använder det. Det finns också receptbelagda behandlingar som en läkare kan bedöma om de passar dig.
• Vid alopecia areata och andra hårbottensjukdomar kan en läkare eller hudläkare föreslå behandling.

Kosttillskott behandlar inte håravfall. Var också försiktig med produkter som säljs på nätet med löften om hårväxt – enligt 1177 finns det oftast ingen forskning som visar att de har effekt. Om vad som påverkar hur tjockt håret ser ut kan du läsa i Hur får man tjockt hår?